Porno

Fot webbplats tonåring

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

brud naken fitta
webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

webbplats tonåring fot

Detta val innebär att du inte ser regionalt innehåll och viktig information som gäller just din region. Vi använder Talande webb. Det är ett hjälpmedel för uppläsning av text. Läs mer här. Ring telefonnummer om du vill ha  sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ont i hälen  är mycket vanligt, framförallt hos pojkar mellan 11 och 14 år. Det är vanligast hos barn som är mycket fysiskt aktiva, särskilt hos dem som spelar fotboll eller basket.

Det brukar göra ont i bakre delen av hälen, mest på kvällen efter aktiviteter, men ibland kan barnet också ha ont på morgonen och ha svårt att gå. Ont i hälen är sällan tecken på något allvarligt. Du kan i första hand pröva att se över barnets skor och försöka ta reda på vad som utlöst problemen. Fotbollsskor med dobbar brukar inte vara uppbyggda inne i skon och foten belastas då även när man står stilla.

Träningsskor är bättre eftersom de oftast har en viss uppbyggnad och stötdämpning för hälen. Symtomen kan lindras med hjälp av hälinlägg av silikon. Det kan också minska belastningen på den ömma hälen att gå med skor med en liten klack.

Symtomen kan vara ganska intensiva, men går efter hand över av sig själva även om barnet kan ha besvär under två till tre år i större eller mindre omfattning. Tillståndet leder inte till några komplikationer i framtiden. Många barn har låga fotvalv, men det brukar försvinna under uppväxten. Fotvalven syns ofta först vid tre års ålder, men det är först i tonåren foten har fått sin färdiga form.

Fotvalven kontrolleras på bvc. Läkaren kan kontrollera rörligheten i foten för att se om det finns något problem som behöver åtgärdas om fotvalven är för låga. Låga fotvalv leder ofta till att skorna slits mer. Hålfotsinlägg behövs inte för barn med låga fotvalv, däremot bör du välja skor med stadig hälkappa så att hälen hålls på plats. Träningsskor brukar vara bra.

De har oftast ett välformat hälparti och viss uppbyggnad inne i skon. Låga fotvalv leder inte till några framtida problem om barnet inte har ont eller har några andra problem med fötterna.

Tvärtom brukar barn med låga fotvalv ha mindre problem med fötterna än de som har höga fotvalv. Höga fotvalv är till viss del ärftligt. Ofta har någon av föräldrarna också höga fotvalv. En annan orsak är att barnet har en neurologisk sjukdom som påverkar nerver eller muskulatur i underbenet.

Det kan till exempel vara cerebral pares eller ryggmärgsbråck. Barnets fötter undersöks rutinmässigt vid läkarkontrollerna på BVC. Läkaren kontrollerar att barnets höga fotvalv inte beror på en neurologisk sjukdom, speciellt om de höga fotvalven har utvecklats efterhand. Personer med höga fotvalv har oftare ont i fötterna än personer som har plattfot, det vill säga låga fotvalv. Hallux valgus  innebär att barnet har en utskjutande knöl vid stortån på fotens insida.

Den gör så att stortån pekar in mot de andra tårna. Knölen ger oftast besvär i tonåren och är vanligast hos flickor. Den orsakar ofta problem med skoskav och knölen kan kännas öm. Hallux valgus växer inte bort av sig själv. En operation kan behövas om barnet har stora besvär och det är svårt att hitta skor som passar. Ett vanligt ingrepp är att den utskjutande knölen tas bort och att benet där knölen sitter vinklas om.

Det räcker inte att bara ta bort knölen. Efter operationen brukar barnet få ha en liten gipsskena som håller stortån på plats. Efter tre till fyra veckor kan hen vara utan gipsskena, men ibland behövs ett specialbandage som ska användas på natten. Det tar ungefär sex veckor innan hen kan använda foten som vanligt.

Foten brukar vara fullt återställt efter två till tre månader. När ett barn har krokiga tår är det oftast fjärde och femte tån som kröker sig inåt och lägger sig under intilliggande tå.

Det kan orsaka problem med tryck, skavsår och förhårdnader. Krokiga tår kan förekomma redan hos nyfödda men brukar i småbarnsåldern inte orsaka några problem. När barnet blir äldre kan de krokiga tårna begränsa valet av skor och orsaka tryck. Att räta ut tån och tejpa den mot tån intill hjälper oftast inte. Felställningen minskar ibland av sig själv. Ibland kan det behövas en mindre operation där tåns böjsena förlängs med ett litet snitt.

Det leder till att felställningen minskas till hälften, vilket brukar vara tillräckligt för att problemen ska försvinna. En ny operation göras när barnets fot växt lite till om krokigheten fortsätter att ge besvär. Överliggande lilltå innebär att lilltån är inåtböjd och ligger ovanpå tån intill. Felställningen är medfödd och kan liksom krokiga tår orsaka problem med tryck och skav. Felställningen kan justeras med en operation om barnet har mycket besvär. Operationen görs vanligtvis först i skolåldern, för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

En skräddarknuta är en ömmande knöl vid lilltåledens utsida. Den orsakas ibland av att skorna trycker eller av att barnet har suttit mycket med fötterna under sig.

Kontrollera att barnets skor inte trycker om hen börjar få en sådan ömmande knöl på foten. Försök även att få barnet att inte sitta med fötterna under sig. Kontakta en läkare för en undersökning om barnet har mycket ont och det är svårt att hitta skor som passar utan att det gör ont.

Skräddarknutan kan opereras om barnet har mycket besvär. Vid Köhlers sjukdom blir blodcirkulationen till båtbenet i foten försämrad, vilket gör att båtbenet sjunker ihop. Barnet börjar halta, får ont i foten och det ömmar över båtbenet. Köhlers sjukdom är en ovanlig sjukdom som oftast drabbar pojkar i fem-sexårsåldern.

Diagnosen ställs med röntgenundersökning där läkaren kan se att båtbenet är oregelbundet och tillplattat. Behandlingen innebär att barnet undviker att göra sådant som gör ont. Hen får använda ett stödjande hålfotsinlägg tills smärtorna har gått över.

Besvären försvinner inom ett halvår och båtbenet ser normalt ut på röntgenbilder efter några år. Köhlers sjukdom leder inte till några framtida besvär.

Ett liknande tillstånd kan också uppstå i andra delar av foten. Det är vanligast i andra tåns innersta led närmast foten, då ledytan blir ojämn. Det förekommer mest hos flickor i nedre tonåren. Med tiden läker förändringarna ut, men kan leda till sämre rörlighet i tån.

Ibland kan det bildas en benbit på ledens ovansida, vilket hindrar rörligheten uppåt och orsakar problem när barnet springer och går. Benbiten kan opereras bort om problemen blir tillräckligt besvärande. Då blir rörelseförmågan bättre. En del av fotens ben bildas av två separata benkärnor. Under uppväxten kan det hända att dessa två kärnor inte växer ihop till ett helt ben. Då bildas ett litet extraben som kan sitta baktill i fotleden eller på fotens utsida.

Oftast sitter det på insidan av foten nära fotvalvet. Det bildas en extra led som kan göra ont när barnet rör sig.

Det gör ont i hålfoten eller på insidan av foten. Symtomen brukar visa sig först vid tio- till tolvårsåldern. Du kan oftast se extrabenet i form av en kraftigt utskjutande knöl som ömmar när barnet rör sig och när du trycker på den. I första hand brukar barnet få ett specialanpassat avlastande inlägg. Det extra benet kan opereras bort och benet bredvid jämnas till om inte det hjälper med avlastande inlägg.

Ofta behövs gips två till fyra veckor efteråt. Barnet kan oftast gå på den gipsade foten som vanligt efter ett par veckor när såret har läkt. Det kan finnas extraben i båda fötterna. En fot i taget kan opereras eller båda samtidigt beroende på hur svåra besvären är. Det är symtomen som avgör om barnet behöver opereras eller inte. En medfödd sammanväxning mellan antingen hälbenen och språngben eller hälbenen och båtben i foten brukar ge symtom efter tio års ålder, särskilt om barnet ägnar sig åt sport och när kroppsvikten ökar.

Till det yttre ser foten ut som om den har ett lågt fotvalv, men till skillnad från den vanliga låga fotvalv har barnet ont och rörligheten är begränsad i de sammanväxta lederna. Det gör ont när barnet anstränger sig.

3 Comment

  • Det extra benet kan opereras bort och benet bredvid jämnas till om inte det hjälper med avlastande inlägg. I enstaka fall kan behandling med hålfotsinlägg eller en tid med gipsad fot göra att barnets smärtor försvinner. Låga fotvalv leder inte till några framtida problem om barnet inte har ont eller har några andra problem med fötterna. Köhlers sjukdom Köhlers sjukdom Vid Köhlers sjukdom blir blodcirkulationen till båtbenet i foten försämrad, vilket gör att båtbenet sjunker ihop. En del av fotens ben bildas av två separata benkärnor.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google