Other

Svart niaja nakenbilder

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

brud naken fitta
nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

nakenbilder svart niaja

I och med att det numera även skickas som spam drabbar bedrägeriet även vanliga människor. De första breven av den här sorten skickades från Nigeria , därav namnet. Numera förekommer många olika sorters bedrägerier av den här formen och namnet Nigeriabrev används som ett samlingsnamn. På engelska används begreppen Advance fee fraud , Nigerian money transfer fraud , Nigerian scam , scam eller fraud. Nigeriabreven dök i Sverige först upp som fax , ibland även brev eller telex.

E-post är nu det dominerande tillvägagångssättet. Företeelsens ursprung är inte helt klarlagd men den verkar åtminstone ha funnits i Nigeria under och talen. Att Nigeria är dess ursprungsland är oomtvistat, liksom att den helt övervägande delen av bedrägerierna görs från Nigeria.

Bedrägeriet kan idag dels verka komma från vilken del av världen som helst men i själva verket komma från Nigeria, dels bedrivs bedrägerierna nu även från ett stort antal andra platser. I TV-programmet Plus beskrevs en vanlig svensk kvinna som gått på ett sådant upplägg. Hon fick faktiskt pengar, ett miljonbelopp, i form av en förfalskad check.

Hon fick ut pengar på den och skickade iväg större delen till bedragaren som hon lovat. Förfalskningen upptäcktes sedan av banken och hon krävdes på beloppet och fick sex månaders fängelse för checkbedrägeriet.

Termen kommer av den klausul i Nigerias strafflagstiftning som betecknar den här typen av bedrägeri. Bedrägeriet går till så att man får ett brev, fax eller e-post från en person som påstår sig behöva hjälp med att föra ut en större summa pengar oftast mångmiljonbelopp ur landet och erbjuder en procent av pengarna om man hjälper till. Om man går med på det kommer bedragaren att begära mer och mer pengar för att täcka olika påhittade utgifter som till exempel mutor till banktjänstemän och administrativa avgifter, som de själva inte kan betala då pengarna är låsta eller de måste undvika att pengarna kan spåras till dem.

Bedragaren fortsätter att fråga efter mer pengar så länge den drabbade betalar. Typiskt för Nigeriabrev är att pengasumman är mycket stor samt att någon har dött plötsligt i en katastrof till exempel i en flygplanskrasch, i krig eller vid ett maktövertagande. Breven kan vädja till mottagarens medlidande genom att till exempel påstå att avsändaren är en änka med barn som svälter eftersom alla pengar är låsta.

Det har utvecklats beprövade metoder för att få offret att fortsätta tro på upplägget och skicka mer pengar. En metod kallas "flashing the account": Bedragarna skickar ett förfalskat förhandsbesked om en överföring via fax till offrets bank, och banken meddelar sedan offret att ett mångmiljonbelopp är på väg.

Men pengarna dyker inte upp på kontot, och bedragarna påstår att det blev ett problem och att överföringen upptäcktes. Att ett förfalskat förhandsbesked över huvud taget har kunnat skickas beror troligen på att någon inom det utländska bankväsendet har kunnat mutas. Meddelandet från offrets egen bank får offret att villigt betala det bedragarna begär. Ofta påstår sig bedragarna vara släkting till någon nyligen avliden känd politiker eller annan person i Afrika.

Detta styrks med länkar till verkliga nyhetsartiklar vilket syftar till att öka historiens trovärdighet. Det händer också att bedragarna skapar webbplatser för fiktiva banker och liknande där offret till exempel kan logga in för att se att pengarna kommit in på ett visst konto.

Något som också är vanligt förekommande är att när offret har skickat stora summor pengar och slutat tro på det hela, blir kontaktad av någon som uppger sig vara advokat i Afrika och vill hjälpa offret att få tillbaka sina pengar. Enligt FBI försvinner ett dussintal västerlänningar om året i samband med att de åker till Nigeria för att träffa sina plågoandar och återfå sina pengar. I regel blir de istället kidnappade och deras släktingar krävs på pengar tills det att även släktingarna har blivit av med sina besparingar.

Polisen ger följande rekommendationer angående misstänkta Nigeriabrev:. Nigeriabrev och relaterade bedrägerier upprör många människor, varför ett stort antal grupper och användare bedriver hat- eller hämndverksamhet mot dem som de uppfattar som ansvariga. I februari mördades Nigerias konsul i Prag av en årig man som hämnd för att han blivit lurad på sitt livs besparingar av bedragare.

Så här kan ett typiskt Nigeriabrev se ut: just detta brev kom från Kenya enligt e-brevets kuvert. Detta brev skickades ut till användare på dejtingsajten Sjunde Himlen , men förekommer också troligtvis på andra liknande kontaktsajter. Notera att det finns ett utrymme för att infoga personens namn efter ordet Dear men att detta inte utnyttjats av avsändaren som möjligtvis inte haft särskilt goda kunskaper i engelska eller som helt enkelt struntat i det för att spara tid eftersom det skickas i tusentals, kanske miljontals exemplar.

Den grammatiska kvaliteten på det engelska språket brukar inte vara så bra. Det är även väldigt vanligt att brevet skrivs med endast versaler. Detta brev är en variant av ovanstående brev. Även här refererar man till Nigeria. Kvalitén på engelskan är bättre. Bedrägeritexten är bifogad i ett worddokument, och bedragarna har infogat efternamn på mottagaren i e-brevet samt i word-dokumentets text.

Här hänvisas både till mottagarens namn och till en avliden person vars efternamn av en händelse stämmer överens med det tilltänkta offrets. Anledningen till att man använder word-dokument är sannolikt att man vill försvåra för SPAM-filter som annars hotar filtrera bort massutskick av samma slag.

Det bifogade dokumentet i detta enskilda fall blev analyserat av en virusexpert och man fann inga bifogade virus eller trojaner. Den enda faran ser i detta fall ut att vara själva textinnehållet i brevet. På internet har det utvecklats en kultur med " scam baiters ", som låtsas vara intresserade av bedragarnas "erbjudanden", för att slösa deras tid, eller helt enkelt bara för att roa sig. Huvudartikel: Scam baiting.

Kategorier : Bedrägeri Nigerias ekonomi Nätbrottslighet. Dolda kategorier: Artiklar som behöver källor Alla artiklar märkta med mallen källor Alla artiklar som behöver källor Alla artiklar som behöver enstaka källor Artiklar som behöver enstaka källor Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd denna sida som referens Wikidata-objekt.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

1 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google