Other •

Bröst expansion korp

2021-03-14T22:18:31
Add Comment
korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

brud naken fitta
korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

korp bröst expansion

Storskarv Phalacrocorax carbo är en fågel inom familjen skarvar. Skarvarnas närmsta släktingar utgörs av fregattfåglar , sulor och ormhalsfåglar.

Storskarven förekommer på alla världens kontinenter utom Antarktis och Sydamerika och förekommer både vid kusten och i inlandet. Den delas upp i en mängd underarter , däribland P.

Vissa populationer av storskarv, främst de nordligaste är flyttfåglar , andra populationer drar sig bara undan is och hårt väder medan vissa är stannfåglar. Storskarven är en stor, ganska långhalsad fågel som i adult dräkt är svartglänsande. Den har en rak näbb och vid näbbroten en liten fjäderlös hakpåse. Storskarven delar ett antal karaktäristiska drag med andra arter inom familjen. Bland annat är dess fjäderdräkt inte helt vattenavstötande vilket underlättar när den dyker och den är en utmärkt simmare som kan stanna under vatten långa stunder för att födosöka.

För att torka sätter den sig med utbredda vingar och stödjer kroppen på den styva stjärten. Storskarven lever både vid salt, bräckt och sött vatten. Den lever till största delen av fisk men tar även kräftdjur , groddjur , blötdjur och fågelungar. Den födosöker främst utmed botten, oftast i grundare vatten.

Storskarven häckar oftast i kolonier , inte sällan tillsammans med andra fågelarter. Boet byggs av tång och pinnar och placeras på branta klippavsatser eller i träd. Den lägger i genomsnitt ägg per år och ruvning och uppfödning sköts gemensamt av föräldrarna. Skarvarnas spillning består till stor del av frätande ammoniak , vilket gör det svårt för växtligheten i närheten av skarvkolonin att klara sig. Skarvkolonier tar därför ofta helt över små öar vilket lokalt kan få stora konsekvenser.

Dessa öar utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet. Om skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat vilket fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet. Storskarv har ett mycket stort utbredningsområde och IUCN uppskattar att den globala populationen förmodligen ökar.

På vissa platser har den varit en illa ansedd fågel eftersom den ansetts vara ett skadedjur, vara en konkurrent om fisken, förstöra öar och fiskeredskap, och ha ett obehagligt utseende. Studier har dock visat att arten har liten effekt på fiskbestånd och minskade fiskpopulationer har inte har kunnat observeras där storskarvar nyetablerat sig.

Det råder dock inte koncensus kring fågelns påverkan på fiskbestånd. Arten har på flera platser systematiskt förföljts och exempelvis utrotades den från Sverige i slutet av talet.

Arten har återhämtat sig och under senare delen av talet ökade skarvpopulationen i Sverige och Danmark mycket snabbt, men denna utveckling har nu stannat av. Den adulta storskarven är cirka 80—95 centimeter lång, har ett vingspann på — centimeter och väger ungefär 2,5 kilo. Hanen är något större än honan. Den har en lång grå näbb , som är gul längst in vid näbbroten och vars överdel är nedböjd i en hake över underdelens spets.

Detta är en mycket liten hakpåse som alla pelikanfåglar har, men som är mycket mer framträdande hos pelikaner och tropikfåglar. Storskarven har vidare proportionerligt korta vingar och en mycket styv avrundad stjärt.

Den har korta ben som sitter långt bak på kroppen och de mörka fötterna har simhud mellan alla fyra tår. Bakklon är lång och vänd inåt. Mellanklon har på insidan små tänder som sitter uppradade som på en kam, och ytterklon är längre än mellantån. Den adulta storskarven i häckningsdräkt är svart med blåaktig glans. Den har en bred distinkt vit fläck på strupen, vitgrå i nacken, har långa nackfjädrar och en vit fläck på låret.

De adulta icke-häckande fåglarna saknar den vita lårfläcken, har inte lika blåaktig glans, är mörk i nacken och har mindre nackfjädrar. De juvenila fåglarna är brunsvarta och har vitt bröst. Den sitter ganska upprätt och stödjer sig då med hjälp av den styva stjärten, som fungerar som ett tredje ben. Storskarven är en tyst fågel förutom vid häckning i sina kolonier då den har olika gutturala läten. De adulta fåglarna av underarterna P.

Skillnaderna mellan nominatformen P. Trots att den senare kallas för mellanskarv är storleksskillnaden inte så pass tydlig att denna karaktär kan användas i fält, då de största sinensis -hanarna överlappar i storlek med de minsta carbo -honorna.

En studie av Newson et al. Storskarvar med en vinkel mindre eller lika med 65° kan med säkerhet bestämmas som carbo medan individer med en vinkel lika med, eller större än 73° med säkerhet kan bestämmas som sinensis. De individer som har en vinkel emellan dessa grader kan inte utifrån denna karaktär med säkerhet underartsbestämmas.

Hos carbo minskar vinkeln klinalt med latitud , medan vinkeln hos sinensis ökar allt längre österut i artens utbredningsområde. Storskarven är en vitt spridd art och vanlig på många platser i sitt utbredningsområde. Den häckar på alla världens kontinenter utom Antarktis och Sydamerika.

Delar av världspopulationen är stannfåglar , men lokalt kan de sprida sig inåt land under höst och vinter, medan de nordliga populationerna är utpräglade flyttfåglar. Storskarven beskrevs taxonomiskt av Carl von Linné under det vetenskapliga namnet Pelecanus carbo och han placerade den därmed i släktet Pelecanus , som han beskrivit samma år.

För övrigt brukar den tyske naturvetaren Johann Friedrich Blumenbach ofta tillskrivas äran för den första beskrivningen av taxonet sinensis , men hans arbete utgör en kopiering i tysk översättning av Stauntons originalverk.

Skarvarnas systematik är mycket omdiskuterad. Traditionellt placeras gruppen i ordningen pelikanfåglar Pelecaniformes men de har även placerats i ordningen storkfåglar Ciconiiformes. Alla tillgängliga data tyder på att skarvarna är nära besläktade med ormhalsfåglarna Anhingidae och sulorna Sulidae. Molekulära och morfologiska studier har visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk. Skarvarna har därför flyttats till den nya ordningen sulfåglar Suliformes tillsammans med ormhalsfåglar, sulor och fregattfåglar.

Olika auktoriteter delar upp storskarven i olika många underarter som i sin tur placeras i olika många underartsgrupper. Följande lista följer Clements et al.

Populationen som häckar på Nya Zeeland och Chathamöarna bryts ibland ut från novaehollandiae och beskrivs som underarten P. Vitbröstad skarv lucidus behandlas ibland som den egna arten P. Nominatformen, P. Den häckar vid Västeuropas kuster, på de brittiska öarna, Färöarna , Island och Grönland. I Nordamerika förekommer den enbart på östkusten, men häckar enbart i dess allra nordligaste utbredningsområde, i Kustprovinserna i Kanada. Storskarven är stannfågel , partiell flyttfågel eller flyttfågel beroende på population.

Den kusthäckande nominatformen P. Det holländska beståndet av underarten P. I Centraleuropa flyttar merparten i oktober och november och dessa fåglar övervintrar i Storbritannien, Nordafrika och i östra Medelhavet. Häckningspopulationen i Östersjön består av underarten sinensis och dess övervintrar i Medelhavsområdet. Vintertid är det istället häckfåglar från Nordnorge, av underarten carbo , som övervintrar i Östersjön.

Det förekommer två underarter av storskarv i Sverige. Den fågel som till allra största del häckar i Sverige, både utmed kusten och i inlandet, är P. Den häckar utmed västkusten, södra Sveriges kust och uppför östkusten och Norrlandskusten.

Den häckar även i inlandet vid sjöar och våtmarker. En stor del av det svenska häckningsbeståndet av P. Den anländer sina vinterkvarter i Sverige under hösten och stannar till mars—april.

Dessa övervintrande storskarvar har sina häckningsplatser i Norge och nordvästra Ryssland. Det är dock osäkert om den inte också förekommer som sällsynt häckfågel i Bohuslän. Denna slutsats är dock felaktig enligt bland annat Sveriges ornitologiska förening. Skarven rör sig dåligt på marken och är inte heller någon skicklig flygare.

Däremot simmar den bra och är en skicklig fiskare. På sommaren brukar storskarven ses på klippor och skär nära kusten. Gruppen skarvar har en fjäderdräkt som delvis inte är vattenavstötande som hos många andra vattenlevande fåglar, som änder och gäss.

Visserligen har skarvarna ett undre skikt av fjäderdräkten som är vattentätt och isolerande men den yttre fjäderbeklädnaden tar in vatten. Det har även lagts fram teorier om att skarven sitter och värmer sig med utbredda vingar för att värma upp den kalla fisken som den ätit, men en forskningsstudie motbevisar detta.

Storskarven förekommer både utmed kusten och på inlandslokaler. Ute vid kusten uppträder de vid skyddade områden som exempelvis flodmynningar, mangroveträsk , deltaområden och vikar.

För häckning utmed kusten är den beroende av klippiga kuststräckor och öar. Vid kusten undviker de vanligtvis områden med djupare vatten. I inlandet förekommer de exempelvis vid bräckt vatten , salthaltiga våtmarker, sjöar, större floder och träskmarker med öppna vattenytor.

I inlandet är den beroende av träd, buskmarker och vassområden för häckningen. I inlandet undviker de överväxta, mindre vattensamlingar, mycket grunda, eller mycket djupa vatten. Nominatformen carbo föredrar marina habitat och häckar helst på klippor medan exempelvis sinensis föredrar häckningshabitat med färskt eller bräckt vatten och häckar helst i träd.

Storskarven fångar sitt byte från botten, ibland på djupare vatten, men oftast i grundare vatten och den dyker till max 10— 12 meters djup.

Studier av den svenska populationen visar att dess föda främst består av tånglake , abborre , mört och rötsimpa. Studier har visat att storskarvens syn inte är speciellt bra under vatten utan jämförs med människans möjlighet att se under vatten och att de bara kan urskilja enskilda byten på mindre än en meters avstånd.

Däremot anses storskarvens möjlighet att snabbt skjuta ut huvudet och näbben med hjälp av sin långa hals utgöra en av orsakerna till att den är en så pass skicklig fiskare. Den häckar i kolonier , ofta med andra fågelarter. Kolonierna omfattar oftast mellan par och i extremfall uppemot par.

You may also like

4 Comment

  • Om skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat vilket fungerar som gödsel och ön återfår snabbt sin växtlighet. Storskarv Phalacrocorax carbo är en fågel inom familjen skarvar. Och de senaste åren, sedan jag slutade spela rugby, har jag Juvenil storskarv. Vad väljer du n. Reglerar temperaturen. Då få.
  • Alla tillgängliga data tyder på att skarvarna är nära besläktade med ormhalsfåglarna Anhingidae och sulorna Sulidae. Kan roteras för att passa olika behov. Arten har på flera platser systematiskt förföljts och exempelvis utrotades den från Sverige i slutet av talet. Känns som en del av dig. Du som är bröstcanceropererad får böstprotes genom det landsting där du bor.
  • Storskarven fångar sitt byte från botten, ibland på djupare vatten, men oftast i grundare vatten och den dyker till max 10— 12 meters djup. Dessa öar utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet. Däremot simmar den bra och är en skicklig fiskare. Bakklon är lång och vänd inåt. Storskarven förekommer både utmed kusten och på inlandslokaler. De adulta icke-häckande fåglarna saknar den vita lårfläcken, har inte lika blåaktig glans, är mörk i nacken och har mindre nackfjädrar.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save