Lesbian

Karen drömmer fingrar

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

brud naken fitta
fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

fingrar karen drömmer

Karen Blixen , egentligen Karen von Blixen-Finecke ursprungligen Karen Christentze Dinesen , född 17 april på Rungstedlund , Själland , död 7 september på samma plats, var en dansk författare. Blixen var dotter till kaptenen och författaren Wilhelm Dinesen. År gifte hon sig med sin syssling, den svenske friherren Bror von Blixen-Finecke.

I engelskspråkiga länder är Blixen känd under pseudonymen Isak Dinesen , i tyskspråkiga länder är hennes författarnamn Tania Blixen. Mellan åren och var Karen Blixen bosatt i Brittiska Östafrika , nuvarande Kenya , där paret Blixen ägde och drev en kaffefarm. Mycket på grund av Bror Blixens ointresse blev farmen aldrig lönsam, utan krävde ständiga tillskott från olika finansiärer.

Bland dem fanns Karen Blixens mor, som till slut krävde att Blixen skulle skilja sig från maken om mer pengar skulle skickas. Tiden i Afrika skildrade Karen Blixen i romanen Den afrikanska farmen. Mycket av den akademiska diskussionen om Blixens litterära verk har handlat om hennes skildringar av Afrika, inte minst i postkolonial teori.

Blixen har också varit ständigt svår att etikettera, och hennes romaner har setts som alltifrån gotiska till surrealistiska , och till och med som sagor. En genomgående faktor i alla verk är att de präglas av intertextualitet.

Hon har jämförts med författare som Virginia Woolf och Djuna Barnes. Karen Blixen nominerades flera gånger till Nobelpriset i litteratur , men hon tilldelades det aldrig. Ernest Hemingway har sagt att Blixen hade förtjänat priset mer än honom, och Peter Englund konstaterade när han var ständig sekreterare i Svenska Akademien att det var ett misstag att inte ge henne priset. Blixen var ursprunglig ledamot av Danska akademien , som grundades Hennes bok Vinter-Eventyr Vintersagor ingår i Danmarks kulturkanon.

Hennes gård i Danmark, Rungstedlund , är sedan ett museum, som även inhyser Danska akademien. Farmen hon skildrar i Den afrikanska farmen gavs av Danmarks regering till Kenya som självständighetsgåva, och är också idag ett museum. Den stadsdel av Nairobi som farmen låg i är uppkallad efter Blixen: Karen.

Karen Christentze Dinesen föddes den 17 april på släktgården Rungstedlund på Själland. Hennes far var författaren och kaptenen Wilhelm Dinesen.

Modern hette Ingeborg Westenholz och var syster till den kända agitatorn och unitarien Mary Westenholz. Karen fick tidigt smeknamnet Tanne inom familjen. Systrarna fick samma utbildning, i form av hemundervisning under mormoderns överinseende. De tre Dinesenflickorna hade fallenhet för studier: vid tolv års ålder behärskade de latin, hade skrivit uppsatser om Racine och Corneille och översatt Walter Scotts epos The Lady of the Lake till danska.

Fadern Wilhelm Dinesen har beskrivits som disträ och svåråtkomlig — en passionerad men rastlös person. Rastlösheten gjorde att han ständigt jagade efter nya erfarenheter, något som bidrog till att han sökte sig till olika krigsskådeplatser. Blixen har beskrivit hur hon först efter hans död kunde lära känna sin fars släkt ordentligt.

Han förvärvade mark mellan Rungsted och Hørsholm utanför Köpenhamn , på vilken det fanns flera herrgårdslika byggnader, däribland Rungstedlund och Folehavegaard. Wilhelm Dinesens memoarbok Boganis Jagtbreve [ 7 ] har blivit en mindre klassiker i Danmark. Modern Ingeborg Westenholz var en kultiverad person, som talade flera språk flytande. Hon hade vistats en tid i Lausanne i Schweiz i utbildningssyfte, samt bott i både London och Rom för att tillägna sig språken.

Hon har beskrivits som tystlåten med främlingar: "Jag är aldrig mig själv utanför hemmet [ Hennes temperament var ett helt annat än hans, och hon fann hans kärlek till henne ett mysterium: "Det måste ha funnits någonting i honom som behövde en annan sida av livet De flyttade in i det gamla värdshuset i Rungsted, nära godset Rungstedlund. Dinesen var dock långt ifrån tillfreds; hans längtan till krig var fortsatt stark: "kärlek och fred hatar, förföljer och tillintetgör varandra.

Karen Blixens möderne- och fädernesläkter var av mycket olika bakgrund. Westenholzarna var borgare — frikyrkligt religiösa, bildade stadsbor och kvinnosakskämpar. Dinesens tillhörde lantaristokratin och var besläktade med många av Danmarks adelsfamiljer. Blixen föredrog sin fars släkt; hon ogillade morssidans strikta moralfilosofi.

Hon kom därför att stå nära sin far, fram till hans självmord. Hon blev handelsmannen Regnar Westenholz andra hustru, och de fick sex barn tillsammans innan Westenholz dog Familjen hade levt stillsamt med minimalt socialt umgänge, sedan de dragit sig tillbaka till herrgården Mattrup utanför Horsens på Jylland för att driva ett lantbruk — även om Westenholz hade inlett en politisk karriär och fungerat som finansminister i den kortlivade regeringen Rotwitt.

När Mary nu blev änka vid 34 års ålder, drog hon barnen än tätare till sig. Hon hade en stark kristen tro, som hon vidarebefordrade till barn och barnbarn. Släkten Dinesen bodde på godset Katholm nära Grenå på Jylland, ett gods som hade funnits i familjens ägo sedan Adolph Wilhelm Dinesen född , var en militär som bland annat hade rest runt i Italien i följe med H.

Efter att ha deltagit i det Slesvig-holsteinska kriget mot tyskarna år återvände han till godset och effektiviserade skogs- och jordbruket. Dinesen fick åtta barn tillsammans med hustrun Dagmar Alvilde Haffner, dotter till generalen J. Reinholt von Haffner.

Den yngre av de två sönerna, Adolph Wilhelm Blixens far , lade bort namnet Adolph för att manifestera sitt ogillande av fadern. En av de sex döttrarna, Christentze Bryske, blev Karens gudmor. Blixen var redan från unga år en drömmare — stolt, livlig och inlevelsefull. Eftersom hon delade dessa egenskaper med sin far kom hon att bli hans favorit, och hon tillbringade betydligt mer tid med honom än de övriga i syskonskaran.

Blixen talade inte om sin far särskilt ofta efter hans självmord, men man vet att fadern ofta tog henne på långa promenader, lärde henne namn på växter och djur och uppfostrade henne till en jägare.

Hennes fars berättelser om livet hos indianerna i USA påverkade Blixen starkt. Mormodern, Mary Westenholz, var inte förtjust i detta utan försökte dra henne tillbaka in i familjen — något som bara ökade Blixens avoghet gentemot henne. Blixen sade vid ett tillfälle att hennes far var den enda som förstod henne så som hon var, men att han trots detta hade på sitt ansvar att hon fick det så svårt i livet, eftersom han valde att så tidigt avsluta sitt eget.

När Dinesen valdes in i den danska riksdagen var han tvungen att tillbringa långa stunder hemifrån, och på grund av deras nära relation och de spänningar det skapade med resten av familjen, kom hans frånvaro att bli påfrestande för den unga Karen. Fadern fick henne att inse innebörden av överlevnad: "livet tvingar en att betala priset för ens existens, och detta pris är smärta, förlust och död. Men man kan också skratta åt priset och åt sig själv därför att man fäster avseende vid det" [ 17 ] — en insikt som senare återspeglas i Blixens självdestruktivitet, och även det som, enligt henne själv, ofta kom att förväxlas med ytlighet i både hennes och faderns författarskap.

Efter sonen Thomas födelse började Wilhelm bli alltmer desillusionerad och hans rastlöshet återuppväcktes. En nyutgåva av Jagtbreve hade fått dålig respons och hans politiska inflytande i riksdagsarbetet var mycket litet, något som Thomas Dinesen senare kommenterade att "en man som är full av bitter kritik mot det parti han står närmast [kan aldrig] få något verkligt inflytande.

I mars gick det snabbt utför med fadern och under ett besök på Katholm hördes han mässa "jag måste göra det, jag måste göra det. Hängning är inte en ärofull död för en officer som bör dö för en kula , och Blixen och hennes syskon spekulerade senare i att detta brott mot faderns egna levnadsregler var ett självutdömt straff för att han smittats med syfilis.

När Blixen flera år senare i Kenya själv konstaterades bära på sjukdomen, kommenterade hon: "min fars öde har märkligt nog i stor utsträckning upprepats i mitt eget. Änkan Ingeborg Dinesen var i djup sorg, och det var hennes syster Mary Bess Westenholz som fick ta hand om barnen och vardagen.

Ingeborg och Karen tröstade varandra i sorgen, och kom att stå varandra nära — gentemot den övriga familjen. Faderns självmord separerade de båda släkterna. Blixen upplevde sig isolerad från familjen och kände sig som en "bortbyting". Främst var det mostern Mary Bess Westenholz hon inte kunde dra jämnt med, och Blixen konstaterade senare att en av anledningarna till att hon reste till Afrika var just relationen med mostern. Förhållandet dem emellan tycks emellertid inte ha varit så ansträngt som hon ibland framställde det.

Tvärtom var de båda inbegripna i en intensiv brevväxling under Afrikaåren. Blixen hade ingen möjlighet till umgänge utanför familjekretsen — de vänner hon hade under sina uppväxtår var antingen släktingar eller barn till familjens vänner. Clara var kusin till Wilhelm Dinesen, och hennes make var en god vän och jaktkamrat.

Av deras sju barn var de två yngsta — tvillingarna Hans och Bror — jämnåriga med Karen, deras syssling. På Frijsenborg nära Århus hos Claras bror Mogens Frijs umgicks Blixen med de fyra döttrarna; Anne Margrethe kallad Daisy , den näst yngsta född , kom att stå henne nära.

Andra nära vänner var Else Bardenfleth och Ellen Wanscher. Under sommarmånaderna brukade Ingeborg Dinesen ta med sig döttrarna till Katholm, något som Blixen uppskattade långt mer än de övriga; här fanns uppsluppenheten och livsglädjen. Fastern Christentze brukade trollbinda henne med fängslande skildringar av faderns ungdomstid och hon fick ofta uppskattande kommentarer om sitt utseende — en tillvaro väsensskild från det tråkiga och instängda livet på Rungstedlund och Folehave.

Redan som barn brukade Blixen skriva noveller och teaterstycken som hon samlade under titeln Sandsynlige historier , en samling texter som aldrig blivit publicerad i sin helhet, [ g ] men i vilken man kan finna frön till senare alster; novellen "Drömmare" i Sju romantiska berättelser har till viss del sitt ursprung i en tidig text kallad "Elmis Hjerte".

Den tidigast kända är Hovmod staar for fald , som Blixen skrev vid elva års ålder. Vid sidan av skrivandet ägnade sig Blixen också åt teckning och målning — även där företedde hon en tydlig begåvning — och vid sjutton års ålder deklarerade Blixen att hon ville bli konstnär. År började hon studera vid fröknarna Charlotte Sode och Julie Meldahls konstskola, en förberedande skola för kvinnor som ville studera vid Det Kongelige Academie for de Skjønne Kunster i Köpenhamn där akademins egen förberedande undervisning inte var tillgänglig för kvinnor.

Senare samma år gjorde hon inträdesprovet till akademin i form av tre kolteckningar som idag hänger på Rungstedlund och antogs. Han sände ett antal noveller till Valdemar Vedel , redaktör för kulturtidskriften Tilskueren.

Några av berättelserna refuserades, men det konstaterades att "författaren har avgjort talang". Under pseudonymen Osceola [ i ] publicerades "Eneboerne" och "Familien de Cats" ett par år senare när Krohn tagit över redaktörskapet.

Trots de relativa framgångarna med skrivandet var konstnärskapet fortfarande det primära för Blixen. När hon i slutet av mars reste till Paris [ j ] var det för att under några månader studera vid Simon och Ménards konstskola, men det fanns en annan underliggande orsak: sen en tid hade hon varit förälskad i Hans von Blixen-Finecke — en kärlek som var obesvarad — och Blixen var djupt deprimerad och kände ett stort behov av att komma bort från sin vardagsmiljö och undanröja risken att stöta ihop med sin syssling.

Dessutom var bästa vännen Daisy Frijs nygift, något som bidrog till att hon upplevde sig ensam och övergiven. Blixens syster Inger gjorde henne sällskap under vistelsen i Frankrike, i avsikt att ta sånglektioner. Systrarna ordnade varsitt rum, och Blixen tog in på ett pensionat på rue du Boccador. Hon ägnade sig dessutom åt att flirta med flera av de män som bodde på pensionatet.

När han försökte ställa henne mot väggen om de litterära ambitionerna blev svaret att hon "hellre än att bli författare [önskade sig] allt annat i livet — att resa, att dansa, att leva och att ha frihet att måla.

Blixen följde upp Parisvistelsen med en tripp till Norge tillsammans med brodern Thomas, och strax därefter ett längre besök hos barndomsvännen Daisy Frijs i hennes nya hem i Rom. Karen fann att hon hade mycket gemensamt med Bror, Hans tvillingbror. Även han hyste en längtan bort från komplicerade relationer till närstående och vad han upplevde som en kvävande tillvaro, och i likhet med Karen Blixens far var han en man som drogs till äventyret.

De båda sysslingarna delade dessutom erfarenheten att ha blivit ratad av någon de älskade i Brors fall av "Lotty" Wachtmeister på Trolle-Ljungby gods.

4 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google