Femdom

Brösttumör män

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

brud naken fitta
män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

män brösttumör

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att fler fall upptäcks tidigt. Och på bättre behandlingsmetoder. Totalt ställs omkring drygt 61 cancerdiagnoser varje år i Sverige. Av de är omkring 9 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer.

Det är därmed kvinnans vanligaste cancersjukdom. Män kan också få bröstcancer även om det är ovanligt. Drygt ett tal män i Sverige får varje år denna diagnos. Behandling och prognos är desamma som vid kvinnlig bröstcancer. Läs mer om vad cancer är. Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer.

Det har oftast helt normala hormonella orsaker. De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar kan vara svullna bröstkörtlar eller knutor som bildas av normal bröstvävnad. Låt en läkare avgöra vad som är vad. Lär känna dina bröst i Bröstskolan. Stöd cancerforskningen. Ibland behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. I enstaka fall kan undersökning med magnetkamera bli aktuell.

Här får du råd inför läkarbesöken. Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen. Mammografiundersökning bröströntgen och ibland även ultraljud görs. På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer.

Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas. Finnålspunktion innebär att man med en särskild spruta suger ut celler från den misstänkta tumören. Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring. Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi.

I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation och ta ut en liten bit av bröstet för analys av en patolog i syfte att erhålla en säker diagnos. Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna.

Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan. Med en punktion från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet, ER och PR, HER2-status positiv eller negativ och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig Mib eller Ki Bröstcancer behandlas främst med operation.

Det blir dock allt vanligare att man förbehandlar brösttumören med cytostatika med eller utan antikroppar före operation. Andra vanliga behandlingar är strålbehandling, hormonell behandling och cytostatikabehandling som ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka.

För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med trastuzumab oftast aktuell. Den vanligaste operationen i dag innebär att enbart den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort, så kallad bröstbevarande kirurgi och att den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, identifieras och tas bort.

Om det finns tumörceller i portvaktskörteln så avlägsnas ytterligare cirka tio av de lymfkörtlar som finns i armhålan. Detta gör man för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den mest optimala behandlingen. I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer och flera tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort. Om en del av bröstet tas bort bör bröstet strålbehandlas efter operation.

Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar. Innan operation får du träffa narkosläkare och genomgå en del rutinundersökningar, till exempel hjärtundersökning EKG och ibland även hjärt-och lungröntgen. Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme.

När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont.

Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska. Detta kallas drän och tas bort efter några dagar. Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från att få gå hem direkt till ett par dygn. Det vanligaste är att man några veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen.

Då får man besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören. Analysen visar om tumören är borttagen med god marginal, typ av bröstcancertumör, om det finns tumörceller i borttagna lymfkörtlar, hur snabbt tumörcellerna delar sig, hormonkänslighet, HER2-status positiv eller negativ och tumörens malignitetsgrad.

Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan. Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret. Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen.

För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger. Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten. Alla opererade kvinnor skall träffa sjukgymnast som ger tips om lämpliga rörelser.

Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen. Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen — särskilt i kombination med strålbehandling — skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.

Se en film om operation av lymfödem. På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du, särskilt om du också har fått strålbehandling mot axillen, en något ökad risk för infektion. Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården. Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber.

Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika. Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet. I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls, ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet.

Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi. Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt.

När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling. Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige. Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara mycket känslig och lätt blir bränd. Läs mer om strålbehandling. Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa.

I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte. Om tumören är hormonberoende kan antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall.

Biverkningarna av sådana läkemedel brukar vara lindriga. Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet. Läs mer om sex och cancer.

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling. Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor i stället för de som blockerar östrogenets effekt.

Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen. Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog. GNRH-analog kan också kombineras med tamoxifen i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.

Läs mer om cytostatikabehandling. Om bröstcancertumören är HER2-positiv ges ofta neoadjuvant behandling med cytostatika som alltid ges i kombination med båda antikropparna trastuzumab och pertuzumab. Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor vars tumör är HER2 positiv. I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika docetaxel men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med EC-kurer.

4 Comment

  • Lääkärikirja Duodecim. Ljuset orkar inte tränga igenom grådasket utanför. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid. Fakta om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabba kvinnor. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få. Här kan du läsa mer om  läkemedel vid klimakteriebesvär.
  • Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara mycket känslig och lätt blir bränd. Luminal cancer delas in i luminal A och luminal B. Här finns instruktioner om hur du ska göra. Läs om hur du kan komma igång med fysisk aktivitet. I samband med operationen måste patienten vara på sjukhus i mellan fem dagar och två veckor. Bankgiro De första tre till tolv månaderna efter behandlingen kan det vara svårt att få till en graviditet.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google