Anal •

Gymnasiet flickor

2021-03-13T04:44:32
Add Comment
flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

brud naken fitta
flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

flickor Gymnasiet

Flickskola är en skolform för enbart flickor , främst på läroverksnivå — sekundärstadiet. Flickskolor var vanliga i många länder fram till talet; därefter har vissa länder avskaffat dem medan andra har dem kvar. Historiskt sett har syftet med könssegregering mellan flickor och pojkar i skolundervisningen varit två: dels har det ansetts omoraliskt att låta flickor och pojkar umgås med varandra i skolan eftersom det kunde leda till sexuella kontakter, dels har kvinnor och män historiskt haft olika roller i samhället och därför ansetts behöva olika sorters undervisning.

Flickorna uppfattas åtminstone i en del flickskolor känna sig mer trygga, fria och självsäkra i en miljö utan pojkar. Därmed kan de också våga ta mer risker.

Den ökade självsäkerheten bär de med sig också efter skolan. I slutet av seklet började mer seriösa flickskolor grundas i Köpenhamn och därefter i provinserna. Den första var J. Todes Døtreskole år , följd av Døtreskolen af När allmän grundskola för båda könen infördes i Danmark , blev det sed att undervisa flickor och pojkar i skilda klasser.

År utfärdade Köpenhamns skoldirektion en ny skolmyndighet som skulle kontrollera utbildningen för privatlärare i Köpenhamn. De flesta privatskolor i Köpenhamn drevs av kvinnor, och för att möta detta behov öppnade Annestine Beyer och Emil Bojsen , år Den højere Dannelsesanstalt for Damer för att utbilda kvinnliga lärare. Denna tidpunkt fram till cirka brukar kallas flickskolornas blomstringsepok i Danmark.

Universiteten öppnades för kvinnor , men inte de så kallade latinskolorna, det vill säga gymnasierna eller läroverken. Zahles Skole som första danska flickskola rätt att utfärda studentexamen. I Finland var det länge sed att döttrar ur överklassen sändes till Sverige för att gå i någon flickskola eller flickpension där. År grundades Finlands och Nordens första offentliga flickskola, Fruntimmersskolan i Viborg , efter mönster för den tyska Töchterschule.

I slutet av talet och början av talet uppkom ett antal flickpensioner i Finland. I Åbo fanns under talet ett antal flickpensioner , som anklagades för ytlighet och fåfänga av bland andra Jakob Tengström i Åbo Tidningar Bland de mer kända nämns Christina Krooks pension och Salmbergska flickpensionen i Åbo, och Friherrinnan von Rosens flickpension i Helsingfors. En debatt om de otillräckliga utbildningsmöjligheterna för flickor, och den dåliga nivån på utbildningen i flickpensionerna, resulterade i att undervisning för flickor togs med i års skolordning, vilket resulterade i att Svenska fruntimmersskolan i Åbo och Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors grundades av myndigheterna på statens bekostnad året därpå.

Dess syfte var att undervisa "döttrar till bildade föräldrar" i de kunskaper som då ansågs lämpliga för kvinnor. Den följdes av liknande privata skolor i många av Finlands städer, som ofta också kallades "fruntimmersskolan". Utbildningen i dessa skolor utvecklades sedan allteftersom till en allt högre nivå. Från fick kvinnor studera på universiteten, dock endast med särskild dispens. Heurlinska skolan i Åbo blev den första flickskolan i Finland som fick rätt att dimittera studenter och därmed bereda väg för flickor till universitetet.

Från krävdes inte längre någon dispens för universitetsstudier. Mellan och talet omvandlades Finlands flickskolor till samskolor.

I Frankrike kunde flickor före franska revolutionen , i enlighet med vad som var vanligt i katolska länder, traditionellt utbildas i klosterskolor som drevs som flickpensioner av nunnor. Ett typiskt sådant exempel var Abbaye de Penthemont i Paris. Denna typ av flickskolor drevs oftast av någon nunneorden som hade specialiserat sig på just undervisning, såsom ursulinerorden.

Den första sekulära flickskolan var den berömda Maison royale de Saint-Louis , som grundades av Madame de Maintenon Efter franska revolutionen blev det vanligt med sekulära flickpensioner och flickskolor drivna av guvernanter och kvinnliga lärare i stället för nunnor. En av de mest uppmärksammade franska flickpensionerna var den som drevs av Jeanne-Louise-Henriette Campan.

Frankrike inkluderade formellt flickor i den allmänna franska grundskolan från , men sekundärutbildning för flickor överläts till klosterskolor eller flickpensioner, och på grund av bristen på lärarprogram för kvinnor var majoriteten av kvinnliga lärare antingen nunnor eller guvernanter. Först infördes statliga gymnasier och lärarprogram även för kvinnor: dessa bestod då av statliga flickskolor, eftersom sekundärutbildningen gavs separat till kvinnor och män.

Under talet brukade kvinnor ur den norska överklassen och medelklassen som regel antingen bli undervisade hemma eller skickas till någon flickpension i Danmark eller Tyskland, något som fortsatte att vara vanligt till senare hälften av talet. Den herrnhutiska ledaren Catharina Freymann drev under talet en skola för flickor i Oslo.

Under talet grundades många flickpensioner i Norge, ofta för elever ur medelklassen som ville lära sig bli lärare, och dessa kallades ofta guvernanteskoler.

På talet fanns åtminstone fem flickskolor i Oslo , och fanns en flickskola motsvarande pojkarnas realskole i nitton av Norges städer. År grundades Nissens pikeskole av Hartvig Nissen i Oslo, som kom att bli pionjärskolan för kvinnlig utbildning i Norge. Det var den första flickskolan i Norge som erbjöd seriös utbildning i akademiska kunskaper enligt en pedagogisk grundplan till kvinnliga elever, och den blev en förebild och en rollmodell för övriga flickskolor i Norge.

I talets England kunde flickor få basundervisning i byskolorna om deras föräldrar ville betala skolavgiften, men som regel ansågs det inte nödvändigt eftersom idealet för en flicka var att bli en hustru, och hon därför kunde få lära sig vad hon behövde kunna av sin mor eller, i de högre klasserna, av en guvernant. För fattiga flickor som behövde arbeta för sin försörjning fanns välgörenhetsskolor för flickor som lärde dem vad de behövde kunna för att få ett arbete, oftast som tjänsteflickor, men som trots sin låga nivå ändå gav dem en högre kunskap i akademiska ämnen än de flesta kvinnor.

Från åtminstone cirka och framåt fanns det samtidigt gott om flickskolor i England, som grundades och drevs tillfälligt av kvinnor i behov av att försörja sig, eftersom det var ett av få möjligheter för en kvinna ur en högre klass att försörja sig på. Dessa flickskolor inriktade sig på att förbereda sina elever på en framtid som hemmafru och mor eller, om de misslyckades med att gifta sig, som lärare. I Edinburgh i Skottland grundades under talet tre flickskolor som hade anseende om att erbjuda en hög nivå på sin undervisning.

Kvinnors utbildning var föremål för debatt och grundades pionjärskolan Queen's College, London , följd av Bedford College London , som introducerade en ny typ av seriös planmässig sekundärutbildning i akademiska kunskaper för kvinnliga elever, med sikte på yrkesarbete. År grundades Girton College, Cambridge , som lade vägen för universitetsutbildning för kvinnor, en reform som infördes Efter den stora utbildningreformen började alla skolor som inte motsvarade statens krav på seriös utbildning att stängas, och flickskolorna hade efter detta krav på sig att motsvara dessa riktlinjer.

Flickskolorna började övergå i samskolor efter andra världskriget; Girton College införde samsundervisning Under romersk-katolsk tid kunde flickor i Sverige undervisas i kloster av nunnor.

Strax efter reformationen fungerade några av de före detta nunneklostren, som till exempel Sko kloster , under en övergångsperiod som flickskolor skötta av de före detta nunnorna. I års kyrkoordning uppmanades städerna att förse barn av båda könen med elementärbildning genom borgarskolor. Av sedlighetsskäl ansågs det vara nödvändigt med en skola enbart för flickor för att undervisa äldre flickor.

Sveriges första skola för flickor blev Rudbeckii flickskola i Västerås Det är oklart hur länge den var verksam, och någon ny skola för flickor grundades inte i Sverige förrän cirka hundra år senare. År nämns flickpensioner i verksamhet i Stockholm, och under talet grundades allt fler sådana i Sverige: vid sekelskiftet ska det ha funnits en flickpension eller mamsellskola i de flesta av Sveriges städer.

De gjorde det möjligt för äldre flickor att studera, men denna typ av skolor erbjöd som regel endast en ytlig undervisning utan struktur. De undervisade i hushållskunskaper, kristendom, franska, dans och broderi och deras mål var att bilda eleverna inför äktenskapsmarknaden och målet att bli en idealisk hustru och mor snarare än för yrkesverksamhet. Under talet uppkom en ny typ av skola för flickor, som under seklets lopp långsamt började konkurrera ut den gamla typen.

Medan den gamla flickpensionen hade som mål att utbilda eleven till hustru och mor, hade den nya som mål att erbjuda eleven en strukturerad undervisning i teoretiska kunskaper, som kunde användas för yrkesarbete och självförsörjning. Eftersom båda typerna i dagligt tal kallades för "flickskolor", började den nya typen av flickskola kallas "högre flickskola" för att mer tydligt skilja den från de gamla flickpensionerna.

Den första högre flickskolan i Sverige, som erbjöd en strukturerad undervisning i samma ämnen som pojkar, var Societetsskolan i Göteborg, som grundades av den herrnhutiska rörelsen. Det grundades också en rad yrkesfriskolor för fattiga flickor med syftet att lära dem att försörja sig själva.

Bland de första av detta slag var Brandtiska flickskolan från När den allmänna folkskolan för barn av båda könen infördes i Sverige fanns det omkring 30 flickskolor i landet. Av dessa räknades dock endast fem som högre flickskolor: Societetsskolan i Göteborg , Askersunds flickskola i Askersund , Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg , Wallinska skolan i Stockholm och Kjellbergska flickskolan i Göteborg Efter denna tidpunkt inleddes en kraftig expansion av seriösa flickskolor i Sverige: först i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Uppsala, och därefter från talet i mindre städer som Falun, Västerås, Uddevalla och andra småstäder, tills det under och talen fanns flickskolor i de flesta av Sveriges städer.

Skolorna grundades normalt sett antingen av en enskild pionjär, som regel en kvinna, eller också av en lokal förening som hade skapats för att ge flickor tillgång till undervisning i hemstaden. Varje stad hade sin lokala flickskolepionjär, och några fick också nationell betydelse.

Cecilia Fryxell brukar räknas bland de första. Den ledande reformpedagogen för flickundervisning i slutet av talet var Anna Sandström , som gav ut sitt verk Realism i undervisningen. Den nya flickskolan gav äldre flickor en mer seriös undervisning, och grundades också den första skolan för vuxna kvinnor: Klosterskolan Uppsala. Ett genombrott var grundadet av Högre lärarinneseminariet i Stockholm föregången av Lärokurs för fruntimmer , som var svenska statens första institution för utbildning av kvinnor, och som därefter försåg landets flickskolor med utbildade lärare.

Från hölls regelbundet Flickskolemöten , konferenser om utvecklingen av flickskolorna i Sverige, där en viss samordning mellan Sveriges flickskolor åstadkoms.

Staten intresserade sig för flickskolorna och utfärdade rekommendationer, bidrag och bildade utredningar kring ämnet från och framåt, men undervisning av flickor ovanför grundskolenivå och under universitetsnivå utlämnades till privata initiativ fram till Från hade kvinnor möjlighet att avlägga akademiska examina vid universiteten i Sverige.

För att kunna göra detta krävdes gymnasial kompetens. En sådan kunde män få på gymnasier, men dessa var stängda för kvinnor fram till Tittar man i Lista över läroverk och realskolor i Sverige finner man att många flickskolor slutade ge studentexamen något efter denna tidpunkt medan andra tillkom. Möjligen återspeglar detta en nedgång av privata flickgymnasier och öppnande av offentliga.

Kvinnor kunde i stället få gymnasial kompetens på de flickskolor som hade tilldelats dimissionsrätt, det vill säga rätt att anordna studentexamen.

Från fick de två första flickskolorna i Sverige, Wallinska skolan och Lyceum för flickor i Stockholm, dimissionsrätt.

De följdes av Ateneum för flickor och Åhlinska skolan ; den första skolan utanför Stockholm som fick denna rätt var Tekla Åbergs högre läroverk för flickor i Malmö år Från tilldelade staten statligt stöd till de flickskolor som mötte kraven.

Enligt riksdagsbeslut var villkoret för statligt bidrag bland annat att flickskolan tog emot frielever. De flesta flickskolor avslutades dock inte med studentexamen utan gav så kallad normalskolekompetens. Den högre flickskolan existerade parallellt med flickpensionerna och fattigfriskolorna för flickor.

Flickskolorna hade till skillnad från flickpensionerna bestämda kursplaner, en medveten pedagogik och praktiserade moderna metoder. Till skillnad från fattigfriskolorna för flickor, gav de undervisning i främmande språk. År definierades en "högre flickskola" som en skola för flickor med minst femårig skolgång och undervisning i åtminstone ett främmande språk. Flickskolornas mål var från början dubbla, dvs utbildningen syftade både till ett familje- och ett yrkesliv, men allmänbildningen var då inte åtskild från yrkesutbildningen, eftersom läraryrket sågs som en annan sida av kvinnans modersuppgifter.

Den radikala Flickskolekommittén menade att flickskolorna borde ha som mål att bilda kvinnorna inför ett självförsörjande yrkesliv och inte ligga samhället till last, och vid samma tid började också en del lägre tjänstemannayrken som krävde utbildning att öppnas för kvinnor. År infördes statliga samskolor, vilket gjorde flickskolorna mindre nödvändiga.

Många av dem lades ned eller slogs samman med sina konkurrenter. Från ställdes flickskolorna under tillsyn av statliga utbildningsmyndigheter, och samma år öppnades vissa statliga mellanskolor för flickor. Efter att gymnasierna i Sverige öppnades för kvinnliga elever var flickskolorna inte längre nödvändiga.

Privata flickskolor kunde från begära att få bli kommunaliserade.

You may also like

4 Comment

  • Och på sikt får den här flykten och oviljan att be om hjälp ödesdigra konsekvenser, menar Fredrik Zimmerman. Välj ett program. Omställningsorganisationen TRR och Beredskapslyftet inleder samarbete för att locka fler att omskola sig till lärare. Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Många unga upplever hälsoproblem så som huvudvärk, magont och sömnproblem under gymnasietiden.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save